.

Jag kom och tänka på en sak i natt när vi låg och pratade jag, Kajsa och Fanny!

Det finns dem som säger att dem finns där i vått och torrt, men sedan tror att det räcker med att skicka ett sms "hur mår du?" och sedan "finns här". Sedan finns det dem som verkligen finns där på riktigt, som stöttar och kramar och kanske till och med gråter med en om man är ledsen. Det är dem som är de riktiga vännerna.

Jag har jätte svårt att lita på folk pga en hel del anledningar, därför gör det mig alltid ledsen att se någon förändras och bli en annan person.
Det är precis så jag känner om dig just nu! Du är inte samma person. Du är inte samma glada, ödmjuka och otroligt omtänksamma människa som du ett tag var. Inte mot mig i alla fall.

Jag har jätte länge gått runt och grubblat på vad jag har gjort för fel och vad jag kunde ha gjort annourlunda, men i natt så bestämde vi att det skulle få ett slut på det. Det finns ingenting man kan göra åt saken och det är oerhört tröttsamt att försöka så mycket man kan men inte få någonting tillbaka!

Jag kräver inte att allt ska bli som förut, men jag önskar jag kunde få tillbaka den personen som du var. En av mina bästa vänner. Du betyder lika mycket för mig då som du gör nu, även om jag bara är luft för dig och även om det inte riktigt är på samma sätt nu.

Jag tror knappast att du läser det här och jag tror inte heller att jag får ut något av att skriva det här.  Men ibland känner man att man har nått en nivå då det inte är lönt att försöka mer, och den nivån är sedan länge uppnådd.

Jag tänker inte längre gå runt och trycka ned mig själv för saker som jag inte kan ändra på. Men det blir som en klump i halsen varenda gång jag tänker på hur allt varit och hur allt kunde ha varit.

Det är just det, att den finaste ödmjukaste, omtänksamaste förvandlas till en person som inte längre bryr sig ett dugg som skrämmer mig!

Familjen och vännerna betyder mest!

// Maria