.

Jag blir verkligen bara så himla trött, jag orkar inte med allt skit .

Jag vet inte vad jag har gjort, o så säger jag det, men självklart vänds allt till att det är mitt fel as always, jag förstår inte?

Jag vet inte hur eller vad jag ska göra nu, ni värkar verkligen tro att mitt liv är lätt, att det är lätt att leva, är det därför ni gör så här?
Du av någon vet ju allting om mig, du vet mina svaga o starka sidor, o tyvär kanske båda tar ut det på fel sätt ibland, men att inte ens kunna berätta något utan att bli nästan utskälld.
Det här är en liten sak som är uppbygd av flera små saker, tystnad blickar utanförkänslor, är det bara jag som är känslig och märker det, är det inte okej att jag tycker så när ni får tycka så ?
Jag vill vara stark, det innebär att inte visa mina känslor, att inte visa tårar men tyvärr så funkar ju det tydligen inte.

Att man kan gå från att en dag vara världens lyckligaste till att bara falla...

En sak till förstår jag inte, men det kommer ni bara vända emot mig som med allt annat så det är bäst att dra sig undan, och bli "ingen" i era ögon.....